emeliiehellbergg

Har nyss gjort klart ett pannband som en tjej skulle ha idag. Sitter på bron för det är så varmt ute + att det är läskigt inne. Sedan hittade jag en prick som kom och skulle gå in.

Ni som kanske inte vet vem Ricarda (Ricki) är ska jag berätta det för er här i ett långt inlägg!

Ricki stod på ridskolan jag red på. Jag red i ryttarsattsningen (rs) man har samma ponny hela tiden och red 1 dressyr och 1 hoppning i veckan också fick vi ut och tävla lokalt. Till en början red jag ju b-ponny eftersom jag var runt 10 när det startade. Sedan blev jag äldre osv. Så red jag en d-ponny som heter Romeo, skitfin ponny gillade honom mycket. Men sedan så blev han halt, då fick jag rida en annan ponny Puck litegranna. Så red en tjej i min grupp Ricki, och sedan sa Anneli (ridlärare) att jag borde testa henne. Så gjorde jag det och gillade henne. Sedan fick jag henne i rs. Hon var inte så jätteglad i boxen om man säger så, jag tror inte hon trivdes alls på stallet. Så eftersom hon var så jäkla sur i boxen och hon var hur fin somhelst så skulle stallet sälja henne.

Jag ville så gärna ha henne, jag tjatade och tjatade. Sedan började det närma sig jul och hon var inte såld ännu. Sedan sa mamma att jag skulle få en foderponny, som hette Goliath. Det blev jag såklart glad över också, men ville ju hellre ha Ricki. Jag skulle alltså få hem Goliath dagen efter jul. Så dagen innan jul när jag skulle rida, vi skulle hoppa minns jag. Det var sista gången jag nog skulle få rida Ricki, annars skulle hon åka till hästhandlaren. Så jag kom till stallet somvanligt, gick in till omklädningsrummet med några kompisar och  satt där ett litet tag. Sedan sa mamma & pappa vi har fått en ny boxplats (vi hade en reserverad) och så skulle vi gå och kolla då.

Kom in i privatstallet, började gå neråt. Jag såg en lapp på väggen längst ner men jag tänkte inte på det utan jag trodde det var dom som hade boxen innan oss hade skrivit till mig. För dom hade åkt dagen innan. Folk i stallet hälsade och frågade hur det var osv. Så kommer vi längre och längre ner, vi var nästan vid sista boxen. Jag börjar gå saktare och saktare och bara stirrar mot boxen, det går inte att beskriva hur känslan var just då. Sedan fortsätter vi gå och jag saktare och saktare.

Sedan får jag syn på en fuxpäls och jag förstod direkt att det var Ricki. Jag kastade mig på mamma och kramade om henne. Jag stod och gjorde det ett tag för jag vart så lycklig så jag började ju gråta hihi och jag ville inte att någon annan skulle se. Mamma började också gråta och en till tjej där. Sedan kramade jag pappa också såklart. Fattar ni vilken känsla?!? Jag vart så jävla glad alltså så det fanns inte att beskriva.

Sedan red jag hopplektionen med henne då. Vi skulle ha henne på prov i ungefär 1 månad. För att bl.a se om hon vart snällare. Lite snällare blev hon faktiskt, men när jag stod och mockade och hade bunit upp henne nere på gången så kunde hon göra utfall mot dom som stod framför henne, hon gjorde det en gång mot mamma och hon vart livrädd. Eftersom hon inte är hästvan.

Dagarna gick och så fort man tog ut henne ur boxen och ställde henne i hovslagaren var hon hur snäll somhelst. Det var i boxen hon var så jäkla sur. Jag hopptränade henne,red ut och ja allt. Sedan när vi skulle besikta henne, så kom Gunnar för han skulle göra det då, han är ju jättebra vetrinär.

Så när vi kom till böjprovet så böjer han väldigt hårt det sa t.o.m en annan också så hon fick 2 gradig hälta på ena frambenet troja det var. Men det var antagligen för att hon hade ju gått varje dag och lite hårdare då. Så det var väll ansträngningshälta om man säger så. Sedan gick det ett tag skrittade med henne i 1 vecka ungefär, lite trav på slutet. Sedan tog vi in henne till kliniken och besiktade henne där då gick hon igenom!

Men vi beslutade att vi inte skulle ha henne endå .. För mina föräldrar var ju inte alls hästvana dom var t.o.m rädd för henne .. Så då åkte hon till hästhandlaren 1,5-2 månader senare. Det var jävligt hemskt. Usch .. Men när hon gick in i hästbussen såg det verkligen ut som att hon andades ut och jag blev faktiskt lite lättad. För det såg ut som hon ba: nu slipper jag dethär stället typ. Då kändes det faktiskt bättre.

Sedan åkte hon väll runt till några i skåne, jag fick kontakt med en tjej hon var 10 år som skulle ha henne. Men sedan fick hon inte ha kvar Ricki för hon var för svår. Sedan nu har jag kontakt med Julia som har Ricki. Hon rider henne skitbra om jag får säga det själv. Och dom passar jättebra tsm. Så jag är jätteglad över det att jag ens får träffa henne. Och nu ska dom tävla i helgen då får jag träffa både Julia och Ricki, ska bli så kul!

Sedan vart ju jag "ponnylös" på ett tag. Så vi provred nere i heby vi fastnade för en svart d-ponny en irländare. Jättefin och hoppade jättebra. Hon var gosig också. Men vi fick aldrig något riktigt pris så då kollade vi lite annat också. Sedan kom jag på, men Fabian då? Så köpte vi honom. Hihi min lilla prins pojke.♥ Så det känns jättebra nu att jag har Fabian + att jag vet att Ricki har det super. Det blev ju ett lyckligt slut endå. :')

Hoppas ni har orkat läsa dethär nu hehe.

En spännande sak!

Häromdagen så smsade jag med Flisan (dom som vi har hästen hos) om jag kunde rida med henne osv. Så sedan frågade hon: har dom som ville hälsa på Fabian ringt? Jag undrade vem fasiken äre som vill hälsa på honom då? Ja sedan förklarade hon att då var det tydligen hans uppfödare som hade ringt till någon annan Hellberg, och frågat om Fabian men inte hade dom honom heller. Sedan ringde Hellberg till Ulrika (Flisans mamma) eftersom Ulrika vet om jättemycket ponnysar här. Då sa hon ja han står på våran gård. Så gav dom mammas nummer. Så ringde väll Hellberg tillbaka till uppfödaren och gav mammas nummer. Så nu har dom ringt till mamma och pratat en massa. Om när han var liten osv.

Hihi när han var 3 dagar så la han bak öronen när han skulle äta, så fick dom brotta ner honom hahahahaha! Så fick dom göra några gånger tills han slutade vara sur, det var ju bra annars kanske han hade vart matsur. Så ville dom åka och hälsa på Fabbis såklart. Eftersom dom sålde honom när han var 5 eller 8 om ja inte minns fel. Så har dom inte träffat honom sedan dess. Så ska dom komma i slutet av sommaren och hälsa på honom. Jag hoppas dom tycker han ser fin ut, han har tappat musklerna nu när han stått i 4a månader, men nu under sommaren ska vi bygga muskler minnsann!

Sedan är det en annan tjej som red in honom som också har kontaktat mig. Så vi har mailat lite också. Så hon tyckte väldigt mycket om honom. Tränade gjorde hon också för Maja, och hoppade upp till 1.45 hihi. Så han kan lill pojken min! Jag måste bara vara lugn när jag hoppar för då hoppar han superfint. Eftersom då känner han att jag är lugn och säker då blir han likadan. Så om jag bara är lugn hoppar han superfint! Jag brukar ju bli nervös då jag hoppar lite högre eftersom jag är så rädd att vi ska komma fel ... Men vi ska bygga upp självförtroendet så kommer det gå jättebra!

Lagtävlingen i härnösand var nog den bästa tävlingen vi någonsin haft. Jag var sist ut från mitt lag, 2 hade gått nolla och en m 4a fel. Jag måste klara det för att vi ska gå till omhoppningen. Det var 95-1m kanske tyckte det var rätt högt då iaf. Lc+5 maxat som satan. Både jag och han var skitfokuserade jag var väldigt lugn och ni ser resultatet? En kanon runda!
(Så vi kom till omhoppning och VANN!)

Lagtävlingen i Härnösand!

När jag åker och tävlar tar jag såklart alltid på Fabian transportskydd. Han gillar inte precis att ha dem på sig, det gör nog ingen häst. Jag har ett par höga skydd. Istället för att använda transportskydd ska jag börja använda lindor & boots. Så en padd under, sedan linda på alla fyra och ett par boots till. Det ger samma effekt som på transportskydd och det är förmodligen inte lika "äckligt" för hästarna. Jag tycker det är bättre med benlindor, det är säkrare så jag ska börja använda det tror jag!

Ska köpa ett par marinblåa lindor och röda boots tror jag hihi, så matchar jag perfekt till mitt marinblå/röda tävlingstäcke skitsnyggt!

Glöm inte att jag fortfarande gör pannband!

2 Färger: 150kr
3 Färger: 200kr

Haha somsagt min ponny har lite ideér för dig ibland?

Amanda skulle ta ut honom förra veckan. Det började med att han flög ut genom dörren med henne, sen stack han iväg så hon tappade han och de förstår jag eftersom han är skitstark. Haha så skulle han springa till sin stora gräshage, men under tiden trasslade han in sig i grimmskaftet så han satt tydligen fast med grimmskaftet med bakhovarna? Så då kunde han inte springa så Amanda fick tag i honom, så fick dom skära bort grimmskaftet eftersom det tydligen satt emellan skon och hoven. Ja, så nu sitter det en liten tuss där på ena bakhoven då, haha hovslagaren kommer idag så det blir toppen så ska hon sko om honom samtidigt då som hon tar bort tussen under bakhoven.

Haha jag säger då det, min lilla busponny lyckas med allt alltså? Han trodde nog att han skulle få åka hem så han tänkte springa in i hagen stackarn. Men han ska stå där länge till slutet av sommaren iallafall så han kan vara lugn. Meng grimmskaftet påverkade inget när jag red så jag red på somvanligt endå.

Hittade en skit tuff hjälm som jag lätt skulle kunna köpa!

Grym hjälm enligt mig. Lite annorlunda, men det ska man vara. Man ska inte ha hjälmar som alla andra har tycker jag, det är lite tråkigt så jag hittade denna! Ska kanske spara till en sådan och rida hemma så kan jag träna och tävla i min Charles Owen istället för att slita på den. Man kan ju även tävla i den andra hjälmen, skulle vara astufft det också, snygga matchningar!

Lite foton på Fabbis nere på betet. Han är så lycklig där, med allt gräs!:')


Efter en tur i regnet

Som ni ser har jag kirrat en ny design. Hoppas den duger ett tag framöver då! Har bytt färg nu också, förrut vare rosa och gulligt men nu är det mer stilrent.

Kan ni inte se designen tryck F5. :)

Hallå alla läsare!

Nu är jag tillbaka till mitt bloggande, jag ska inte sluta denna gång även fast jag sagt det flera gånger. Men nu finns det mycket mer saker att skriva om också. Eftersom Fabian snart är i full gång, så tills han är det kan jag börja skriva nu osv. Kommer skriva om ungefär samma saker som förrut. Och jag hoppas ni läsare kommer följa bloggen, annars suger det att blogga.